ett inlägg till er som undrar hur jag mår

En bild för er som inte bryr sig om hur jag mår.

I morse kunde jag knappt andas p.g.a. svullnaden i halsen. Och eftersom jag strejkar från antibiotika fick jag krypa ut ur mitt rum och fråga min bror om han kunde springa efter värktabletter.
Efter två värktabletter och fyra timmars konstant psykologipluggande mådde jag bättre och busade med Hugo. Han tycker om mig igen, lilla snuttegubben.
När Hannes, Nea och Anna trotsade smittorisken för att hälsa på mig fick jag göra av med lite av den överloppsenergi jag samlar på mig under mina sjukisdagar. Resten av energin ska jag sätta på psykologiläsning (=göra roliga grimaser i spegeln).

Tack å hej, hoppas intresseklubben kom ihåg att anteckna allt.