störande dag

Nykaabi i går var trevligt, både hemma hos mina farföräldrar och hos Bosse (aka Dadi).

Varför gör alltid dagen efter en bra dag mig tråkig och nedstämd?

Jag orkade inte gå upp ur sängen innan mamma sa att vi skulle baka pesto-pizza.

Nu ska jag gå tusen kilometer hem till Kevin... Vad gör man inte för lite kaffe?

Och jaa, jag skulle kunna gå hur långt som helst, bara jag får har Blink-182s Stockholm Syndrome på repeat.